Visionens plan mot diskriminering och kränkande behandling

2017/2018

Rutiner för klagomålshantering »

Grunduppgifter

Verksamhetsform som omfattas av planen.
Förskola.

Ansvariga för planen.
Förskolechef är ansvariga för att en plan mot diskriminering och kränkande behandling upprättas och utvärderas varje år.

Vår vision.
På våra förskolor ska alla barn känna sig trygga och respekterade. Ingen ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling.
Planen gäller från 2017-10-01
Planen gäller till 2018-09-30

Barnens delaktighet.
Barnen ska vara delaktiga i planen utifrån förmågor och erfarenheter.
Dagligen sker samtal med barnen vid exempelvis samlingar, vilostunder aktiviteter och leksituationer.

Vårdnadshavarnas delaktighet.
Planen finns lättillgänglig för alla föräldrar exempelvis på vår hemsida och på varje avdelnings informationstavla/informationspärm. Föräldrarna erbjuds också att i olika sammanhang diskutera dess innehåll och betydelse.

Personalens delaktighet.
Personalen har deltagit i arbetet med att upprätta, följa upp och se över planen.

Förankring av planen.
Planen förankras vid exempelvis kompetensutvecklingsdagar, pedagogiska kvällsmöten och vid andra pedagogiska forum.

Utvärdering

Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats.
Likabehandlingsgruppen har löpande under året utvärderat aktuella mål. Därefter har all personal tagit del av utvärderingen.

Delaktiga i utvärdering av fjolårets plan.
Förskolechefer och personal.

Resultatet av utvärderingen av fjolårets plan.
Under tidigare år har vi upptäckt att vi många gånger formulerade mål som har varit svåra att utvärdera på grund av ett otydligt skrivet mål. De mål som vi föregående läsår valde att fokusera särskilt på har vi utvärderat kontinuerligt. De målen har också varit tydliga och utvärderingsbara då vi varit noga med att formulera målen på ett sådant sätt att de var konkreta, undersöknings- och utvärderingsbara.

Målet gällande uppmärksammandet och synliggörandet av länders olika kulturer har bidragit till en större kunskap hos både barn och pedagoger om vilken mångfald av högtider och traditioner det finns. Vi har använt oss av tidigare erfarenheter om att vara noggranna när vi lånar böcker från biblioteket. Noggranna genom att välja litteratur med omsorg så att innehållet kan möjliggöra samtal och reflektioner om bland annat olika språk, kulturer, högtider och normer i samhället. Biblioteket och dess personal har varit en otroligt viktig källa till nya kunskaper. Av dem har vi fått råd och stöd att hitta litteratur kopplat till olika familjekonstellationer, olika kulturer och olika sätt att känna- och uppleva sig. Även Visionens checklista har varit ett stöd i valet av bland annat litteratur och materialval. Musiken är och har varit ytterligare ett sätt för oss att tillsammans med barnen upptäcka olika typer av musik.

I vår utvärdering har vi fått syn på att vi hela tiden behöver påminna varandra om att lyfta de normkritiska samtalen och att hela tiden tänka in de olika diskrimineringsgrunderna i vårt arbete. För att göra det behöver vi i organisationen prioritera tid för pedagogerna att inskaffa mer kunskap om vad normbrytande och normkreativitet kan vara. Vi har också i utvärderingen uppmärksammat att vi alltid behöver arbeta med att inkludera mångkulturalitet och flerspråkighet som viktiga och ”naturliga” delar i vår totala verksamhet. Att fortsätta diskutera och fundera kring hur Visionen är och kan fortsätta vara en förskola för alla.

Beskriv hur årets plan ska utvärderas.
Planen ska utvärderas löpande under läsåret utifrån Visionens gemensamma tidplan, se bilaga 1.
Årets plan ska utvärderas senast 2018-06-30

Ansvariga för utvärderingen.
Förskolechefer och likabehandlingsgruppen.

Främjande insatser

Främja likabehandling.

Områden som berörs av insatsen.
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller köns uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning och ålder.

Mål och uppföljning.
Förskolan Visionen ska vara trygg och fri från diskriminering och kränkande behandling. Förskolan har ansvar för att garantera alla barns trygghet under sin vistelse på förskolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion, ålder, sexuell läggning och funktionshinder inte är tillåtet.

Insats.
Vi på förskolan Visionen vill främja goda och hållbara relationer. All personal har ansvar för att främja barns lika rättigheter, att förebygga, upptäcka, förhindra och åtgärda diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Alla barn ska uppleva trygghet och ingen ska behöva bli behandlad på ett kränkande sätt. När det gäller att förebygga och förhindra kränkande behandling krävs ett nära samarbete mellan hem och förskola.

Gemensamma riktlinjer för arbetet mot kränkande särbehandling:

• Våra gemensamma pedagogiska ställningstaganden (vår värdegrund) och vår verksamhetsidé utgör grunden i vår strävan att främja goda och hållbara relationer i en trygg och demokratisk lärmiljö på våra förskolor.
• ”Närvarande” pedagoger som på bästa sätt arbetar för att upptäcka och bryta eventuella kränkande beteenden bland barnen. Pedagoger som tydligt visar vilka beteenden som inte är acceptabla och hur vi i stället bör vara mot varandra.
• Uppmuntra positivt beteende bland barnen. ”Det du gjorde nu var toppenbra!”
• En utmanande och inbjudande miljö som uppmuntrar till grupplärande bland barnen, ”fiffiga kompisar”. Uppmuntra olikheter gällande kunskaper och förmågor.
• Föra en kontinuerlig dialog med föräldrarna hur vi arbetar för att motverka kränkningar bland barnen och informera föräldrarna vid förekommande incidenter.

Ansvarig.
Förskolechefer samt all personal.
Ska vara klart 2018-08-31

Kartläggning

Metoder.
Observationer inne och ute. Reflekterande samtal i olika sammanhang. Dokumentationer. Barnintervjuer Föräldraenkäter.

Områden som berörs av kartläggningen.
Kränkande behandling, kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Hur barnen har involverats i kartläggningen.
Genom personalens observationer, dokumentationer och samtal.

Hur personalen har involverats i kartläggningen.
Genom observationer, dokumentationer och reflekterande samtal med stöd av ”husmodellen”

Förebyggande insatser

Etnisk tillhörighet

Mål.
Vi ska på ett mer medvetet sätt än tidigare arbeta med maträtters olika ursprung.

Åtgärd.
Vi ska utgå från de maträtter som idag serveras på förskolan. Genom att söka kunskap från bland annat litteratur, internet och i samråd med Gunilla, kock, ska vi välja några maträtter som kan kopplas till olika länder. När den maten serveras ska det finnas en flagga på bordet från det landet.

Motivera åtgärd.
Vi vill på detta sätt uppmärksamma att olika maträtter kan ha ursprung i olika länder. Att på ett positivt sätt visa på och lyfta mångfald och initiera reflekterande samtal tillsammans med barnen.

Ansvariga.
Alla pedagoger och Gunilla.

Datum när det ska vara klart.
2018-02-28

Etnisk tillhörighet

Mål.
Vi ska fortsätta tillsammans med barnen att uppmärksamma och synliggöra länders olika kulturer.

Åtgärd.
Att tillsammans med barnen använda oss av till exempel musik, dans, mat och konst ifrån olika länder. Under läsåret ska vi särskilt uppmärksamma minst ett land genom en festdag.

På p-mötet i december beslutas vilket land som särskilt ska uppmärksammas.

Motivera åtgärd.
Genom att tillsammans med barnen reflektera och skapa förutsättningar att undersöka olika kulturer, håller vi diskussionen om kulturers värde levande. Med estetiska uttryckssätt som metod skapas möjligheter att bygga hållbara relationer där olikhet lyfts fram som ett stort värde.

Ansvariga.
Alla pedagoger, Gunilla och förskolechef.

Datum när det ska vara klart.
2018-05-31

Rutiner för akuta situationer

Policy.
Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår verksamhet.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling.

• ”Närvarande” pedagoger som på bästa sätt kan upptäcka och bryta eventuella kränkande beteenden bland barnen och som tydligt visar vilka beteenden som inte är acceptabla och hur vi bör uppför oss i stället mot varandra.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn.

• Vid händelse av kränkande behandling samlar pedagogerna omgående de inblandade barnen och ”lyssnar av” hur barnen uppfattat situationen.

Pedagogerna kan använda sig av följande frågor;

• Vad har hänt?
• Vad kände du? Hur tänkte du? Hur tror du att den andre kände sig?
• Kunde du gjort på något annat sätt?

• Det aktuella arbetslaget ”överlägger” snarast vilka åtgärder som ska vidtas. Förskolechefen informeras.
• Dokumentation – en kort redogörelse av det inträffade ska skrivas ned vid ”allvarligare” kränkning och förvaras av förskolechefen i avsedd pärm. (Bilaga 2)
• Pedagogerna följer upp det inträffade med föräldrar och barn.
• Pedagogerna diskuterar vilka åtgärder som ska vidtas för att undvika liknande situationer i framtiden.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal.
Förskolechef och avdelnings personal dokumenterar det inträffande.

Berörda föräldrar och eventuellt facklig representant för den anställde kontaktas av förskolechefen Förskolechef ansvarar för den samlade dokumentationen och att ett uppföljningssamtal kommer till stånd inom två veckor.

Styrelsen informeras om det inträffade efter det att situationen är färdigutredd.

Rutiner för uppföljning
Inom de närmsta två veckorna ska uppföljningssamtal med samtliga inblandade hållas där förskolechefen är sammankallande. Samtalen kan ske enskilt eller i grupp.
Dokumentation ska göras över samtalet.

Rutiner för dokumentation
Det inträffade ska dokumenteras på särskilt formulär, ”Händelserapport – trakasserier eller kränkande behandling utfört av annat barn” eller ”Händelserapport – trakasserier eller kränkande behandling utfört av personal” som finns i pärm på förskolechefens kontor. (Bilaga 3)