De hundra språken” – en dikt skriven av Loris Malaguzzi - upphovsmannen till Reggio Emilia-skolorna i Italien. Diken uttrycker några av de grundläggande tankarna inom Reggio Emilia filosofin. De 100 språken är en metafor för barnens uttryckssätt och hur de kommunicerar i samspel med sin omgivning och vikten av att barn får använda dessa. Malaguzzi menade att det inte ska finnas några gränser mellan lek och lärande och att vi ska använda alla våra sinnen.

 

Tvärtom, det är hundra som finns!

 

"Ett barn är gjort av hundra

Barnet har hundra språk

hundra händer

hundra tankar

hundra sätt att tänka

att leka och att tala på

hundra alltid hundra

sätt att lyssna

att förundra att tycka om

hundra lustar

att sjunga och förstå

hundra världar

att uppfinna

hundra världar

att drömma fram

 

Ett barn har hundra språk

(och därtill hundra hundra hundra)

men berövas nittionio.

Skolan och kulturen

skiljer huvudet från kroppen.

 

Man ber barn;

att tänka utan händer

att handla utan huvud

att lyssna men inte tala

att begripa utan glädjen i

att hänföras och överraskas

annat än till påsk och jul.

 

Man ber dem:

att bara upptäcka

den värld som redan finns och

av alla hundra

berövar man dem nittionio

 

Man säger dem:

att leken och arbetet

det verkliga och det inbillade

vetenskapen och fantasin

himlen och jorden

förnuftet och drömmarna

är företeelser

som inte hänger ihop.

 

Man säger dem:

att det inte finns hundra

Men barnet säger:

Tvärtom, det är hundra som finns."

 

 

 

 Segelgatan 12-14

 Förskolechef: Linda Johansson    090-125565

 Avdelningarna:   090-120640

 

 Maila oss gärna:

 Förskolechef         linda.johansson@visionen.nu

 Pytsen                   pytsen@visionen.nu

 Paletten                 paletten@visionen.nu

 Penseln                 penseln@visionen.nu